Tillbaka till startsidan

one more time.. we're gonna celebrate, yeah!

Min Julafton i några få bilder:

(Klicka för större)



Min storebror Kim och min systerson Sebastian var där.


Mamma i sitt nya fina halsband och en tokig lillasyster.



Elin var också där. Och Minnie Mus.

Vi tittade på Kalle Anka, åt mat, öppnade julisar, åt gröt och sen spelade vi ett nytt sällskapsspel som mamma köpt. Jag är väldigt tacksam för vår mysiga jul hemma. Inklusive den stökiga uppesittarkvällen på lilljulafton där allt är härligt kaosartat och presentpapper flyger genom luften och kaffet flödar tills alla är fnittriga och hyperenergiska. Det finaste med jul är att man får vara så nära sin familj i en så übermysig atmosfär. Men nu är julen över för i år och imorgon blir det nyårskalas hos San & Jim. Det kommer bli awesome, det känner jag på mig!^^

i don't care what people say. think of me what you will, i'll be here.


Helt galet gott! Det är lätt värt att göra egna pizzor istället för att köpa färdiga. Det går fort, är supergott och man vet exakt vad man stoppar i sig. Är man lite lat kan man köpa pizza-kit med färdig deg och tomatsås, det är det jag har använt här. Jag gjorde såklart det mest för att det kändes lite nostaligskt *hosthost*. Jag tänker inte tråka ut er med detaljer utan jag ska snabbt lista vad jag använt istället.
  • Pizza-kit med färdig deg och tomatsås (no shit sherlock..)
  • Strimlad kalkon (slut på grisätandet igen)
  • Körsbärstomater
  • Färska champinjoner
  • Bladspenat (på pizza no2)
  • Mozzarella
  • Oregano
  • Crema di Balsamico med Hallonsmak
Ett litet tips bara........
Mjöla botten av pizzan om ni inte tycker om bakplåtsspapper....-.-

allt jag gillar upphör. passa dig, jag gillar dig.

Jag har gott om blogg-ångest för tillfället, jag har försummat den löjligt länge nu. Jag gör ju mest det här för min egen skull, för att det är roligt i efterhand men ibland när tiden är knapp är det svårt att komma ihåg det. Jag hade fått en snäll gliring av min bärre San nu såg jag, (hennes väldigt mycket bättre blogg hittar ni här) så nu får det väl vara slut på eländet. Jag har en sparsam hög med bilder från julen som jag ska redigera och dela med mig av snarast men idag tänkte jag visa upp ett urval av rea-fynd och mjuka klappar.

Snart är det nyårsafton med bubbel och baluns! Själv ska jag vinka av det senaste årtiondet med vänner som funnits med långt innan millennieskiftet, ett par som dykt upp på färden och en och annan ny bekantskap. Hämtmat, nostalgiska spellistor och mumsiga fruktdrinkar står på schemat än så länge och jag vågar mig på ett litet glädjeinspirerande hopp om att denna nyårsafton kommer bli bra!

Gina TricotGina TricotGina TricotGina Tricot (klänning)
Gina TricotH&MH&MH&M



Jag trodde att det var ett räddningsfordon först när den stora lastbilen ilsket blinkade förbi i ögonvrån och svängde in på helt fel väg. Vi var på väg hem igen och jag tittade bort just då, mot motsatt håll. Jag hade stirrat rakt dit när vi passerade på vägen in och det hade huggit till i bröstet på ett sätt det inte gjort förut. Men det är ju såklart annorlunda nu. Jag måste ha reagerat för mamma redogjorde utan vidare konversation att det var saltbilen. Det var inget räddningsfordon.. Och det är ju bra.. Det var egentligen bara det jag ville säga.

"all julmusik suger.. man bara lyssnar för att det ska göras." "jag tycker att det förklarar det mesta du lyssnar på, J."


Det är värst vad det stressas såhär års! Känns inte som att man har tid att skriva alls. Det har resulterat i att jag påbörjat, och börjat jobba med, fler texter samtidigt än någonsin förut. Det blir inte alls bra, ofta blir sådana texter aldrig färdigskrivna. Så nu tänkte jag offra tio min på bloggen för att skriva av mig lite och kanske avvärja den fula vanan för ett par dagar, eller åtminstone för de följande 1,5 timmarna som jag behöver till att göra mig fin och värma upp till Mys julfest.

De senaste dagarna har varit finfina med kalas, fest och julbak, familj, släkt och vänner. Jag lovar att försöka låna ihop ett par bilder på allt, däribland ett par sminkningar och det gudomliga resultatet av julgodisbaket igår. Men just idag tänkte jag fuska och dela med mig av något annat, nämligen en spellista med julmusik. Hoppas ni tycker om den, och om ni inte gör det - fuck off!^^
Just christmas with me.

it's amazing, makes my heart sing.

Det blir gärna så att när man får lite extra att göra så glömmer man bort vissa andra saker. Som att ens bästis kommer och hälsar på och följer med mig och min familj på julbord. Detta var förra tisdagen, alltså den 8/12. Efter att jag färgat Sans hår och vi gjort oss riktigt fina begav vi oss till restaurangskolan i hässleholm. Det var min älskade lillasyster som skulle servera. Fantastiskt fin och god mat och grym service! Och lillasyster förde vidare lite söta ord från resten av personalen som gjorde att både jag och San kände oss lite extra väl till mods. Väl hemma igen myste vi ner oss i soffan till en film som San somnade till, såklart.

Morgonen som följde släpades jag med på en 5km lång promenad runt sjön. De första två kilometerna ägnade jag mig åt att klaga, sucka och planera eventuella flyktvägar. Tyvärr, eller som tur är, insåg jag rätt snart att San skulle komma ikapp mig på två röda med tanke på hennes styrka och kondition (utan att egentligen behöva jämföra med min egen, som för övrigt suger). Strax efter två kilometer satte San igång med en monolog som skulle visa sig fortskrida till strax innan vi var hemma igen. Med undantag för mina väl placerade "mm" och "jo, men det har du rätt i" förstås. Det höll mig fokuserad och den sista halvan av vägen var riktigt skön och inte alls jobbig.

Sedan dess har jag varit fast bestluten att komma i bättre form igen. Man mår så mycket bättre när man är slank och vältränad och har en god kondition. Jag kombinerar promenader med min crosstrainer för tillfället och det har funkat fint hittills. Jag har även för avsikt att utnyttja mitt kort till simhallen, det är tveklöst den skönaste träningsformen som finns. Varför? Man slipper svett!^^


Lite foton från julbordet som jag lånat av min fina San.


du ska få mina paljetter när jag dör, du ska få mina paljetter när jag dör, bara kemtvätt, bäres varsamt, himlens mode är rätt sparsamt, du ska få mina paljetter när jag dör.

Tjugofyra minuter tog det. Jag tittade på klockan strax innan och strax efter. Under tiden var jag ganska omedveten om min blick. Förmodligen har jag tittat på de kliniskt pedant skalade clementinskivorna som låg i en blomformation framför mig när samtalet äntligen var över. Vid ett tillfälle kom jag på mig själv med att ha slutat att andas. Efter det blev det jobbigt att andas ut och det kändes som ett cirkusnummer att försöka lyckas få ut lika mycket luft som gått in. Jag tror jag lyckades spara ihop tillräckligt med CO2 för att föda ett mindre växthus en hel sommar. Alternativt producera eget bubbelvatten på väg ner genom strupen. Det borde klassas som ekologiskt om något.

Pappa inledde med "på tal om jobb och så..". Det var tyst en knapp halv minut medan han bläddrade i en tidning som om han sökte efter något. Sen följde ett kort utlägg om något halvt komiskt, halvt allvarligt som han läst nyligen, i någon tidning han inte verkade hitta. Han använde ett annorlunda tonfall som antydde att detta inte var det han egentligen tänkt säga och det hade vädigt litet samband med "jobb och så..". Jag kände ett litet obehag, jag ville inte gärna diskutera något allvarligt så sent på kvällen, jag sover oroligt nog som det är. Men jag ville gärna ha kaffet som jag nyss blandat färdigt. Jag tar en sockerbit och ingen mjölk. Det måste vara bitsocker för jag vill gärna se på när det smälter. Men det får inte vara sånt gubb-bitsocker som har samma densitet som en gråsten och smälter ungefär lika snabbt som en. That's just cruel.

Jag kommer inte ihåg hur han började, inte heller riktigt hur det slutade. Han sa vid något tillfälle att det inte var hans mening att överraska mig och göra mig upprörd i att ta upp ämnet nu. Han tillade att han tänkt på det nyligen och kände att det var bättre att han tog upp det nu än att han gick med det i flera år och senare fick ångra att vi inte pratat om det tidigare. Jag svarade att jag först blivit väldigt arg. Väldigt, väldigt arg.. Men att jag förstod att han bara menade väl och att han gjorde rätt i att säga vad han tänkte på hellre än att hålla det inne. Det var nog svårt att avgöra vad jag tänkte och kände. Förutom ett nej tack till mer kaffe, som hade översvämmat min orörda kopp, så sa jag inte mycket mer.

I mitt huvud hände det saker dock. Pappa sa något om att han inte ville att jag skulle gå runt och tänka på det här. Jag vet inte om jag bara var i mitt huvud eller jag faktiskt sa det... jag kunde se allt det jag är stressad över, allt det jag tänker på just nu i en våldsam kollision med detta nya huvudbry... om du trodde att jag inte hade något att tänka på så behöver du inte oroa dig längre. Men egentligen är jag stor och stark nog för att ta ett samtal likt detta. Och de menar bara väl, mamma och pappa. Mamma var även närvarande en liten stund..

Alla slås vi i ansiktet av verkligheten ibland och det är viktigt att kunna ta smällen. Jag har mina egna sätt, jag stänger gärna av stundvis och låter de fantastiska krafterna av automatik ta över när det blir lite för jobbigt. Man får på så sätt i alla fall väldigt fint skalade och presenterade citrusfrukter. Och när det blir jobbigt med alla tankar som härjar helt okontrollerat och slåss med varandra om vilka som ska få studsa på mina nervtrådar så brukar jag försöka ersätta dom med en manisk tanke, som åtminstone är i singular och kanske därmed lite mindre jobbig.

Under hela denna påfrestande konversationen trallade en liten flicka obekymrat på i min hjärna:
"du ska få min gamla cykel när jag dööör, du ska få min gamla cykel när jag döör, för där uppe i hans rike kör man bara ner i dike, du ska få min gamla cykel när jag döör..."


Jag utlovar en kort uppdatering om tiden jag varit borta från bloggen inom det snaraste. Ikväll behövde jag bara skriva av mig.

i'm far to smart to get fooled by myself.

f: hello bum

Undrar hur i helvete jag ska kunna sova inatt. Hur blev avslappning följt av ljuv medvetslöshet ett sådant ångestmoment? Önskar att någon bara kunde komma in och klubba ner mig och bädda ner mig prydligt i sängen.

Jag tittade lite närmre på min nya klänning förut, efter att jag tvättat den, och börjar så smått inse att jag kanske inte kommer hinna sy in den till på tisdag eftersom jag inte ska vara hemma imorgon kväll. Det är inte många kanter som är sicksackade så jag skulle behöva göra det överallt innan jag använder den om jag vill kunna ha den mer än en gång. Suck, stön och pust...

Jag ska nog försöka rensa tankarna med lite light-lektyr.

caught in a bad romance.

Idag har kisen legat hos mig uppe i min soffa och varit så mycket tröst han bara kunnat.<3

Natten som gick var sömnlös och energikrävande. Jag fick ett samtal mitt i natten som jag valde att ta. Det är egentligen rätt privat men det känns som något jag vill dela med mig av i korta drag. Jag sa upp kontakten med någon som tidigare stått mig väldigt nära. Det var otroligt jobbigt, i synnerhet på grund av att det inte var första gången. Inte ens första gången med den här personen som har sårat mig förut. Inatt förstod jag att jag aldrig kommer kunna lita på den här personen igen. Och för att kunna gå vidare måste mail, sms, samtal och all annan kontakt från denna personens håll upphöra. Jag har bett om det förut men den här gången menade jag verkligen det. Det är fantastiskt vad mycket förnuftiga tankar man kan frammana om man helt brutalt nonchalant bara ignorerar sina känslor. Jag skulle vilja förälska mig i, och vara med någon igen en dag. Men det kommer inte att bli med någon som inte har mer att erbjuda än en 30% chans att han eller hon är ärlig och trogen.

Igår hittade jag den perfekta klänningen till det årliga julbordet på tisdag, för att prata om något trevligare. Second hand men i jättefint skick. Lite av ett projekt men mamma säger att jag kan sy, så det ska nog gå vägen. Ny hårfärg på tisdag och ska försöka få någon att klippa eländet också så småningom. Ser fram emot att vara extra fin, det har inte blivit så många tillfällen på senaste tiden.

i just can't get you out of my head.

En spontan liten trevlig snabbvisit av bästis med pojkvän, pappa och pappas flickvän. Tänk att det kan hända något oväntat i Tjörnarp! Det inte så oväntade av historien är att vi skulle träffats på Tjällaren, byns egna lilla pub, som hade stängt, förmodligen på grund av brist på gäster. Där har jag för övrigt aldrig varit förut och kommer aldrig att få chansen heller, för ikväll var tydligen sista kvällen. Det var tydligen inte en särskilt lukrativ business. Vem kunde anat? Nu ska jag tvätta bort rougen jag kladdade på för ca 20min sen och hoppa i säng. Imorgon ska jag och mamma in en runda till Erikshjälpen och kika. Håll tummarna för att klänningarna i sammet och siden jag såg där för ett par månader sedan, och inte kunnat sluta tänka på sedan dess, är kvar!
Puss & godnatt!
Ps: Tove kommer klara sig fint ändå.

i know that you want the candy.

foto: saravillfara

De två senaste dagarna har jag städat, rensat ut, organiserat, och möblererat om och snart väntar pyntningen. För en gångs skull har jag tänkt pynta mitt rum. Kanske lyckas jag hitta fram min julstjärna som för tillfället är på vift, annars har jag tänkt mig lite extra silver och glitter för att skapa lite julstämning här inne. Igår fick jag även en lysande idé om vad jag ska fylla min nyligen exponerade vägg med. Inspirerad av julskyltningen i min kära Sandiebells butik är jag nu på aktiv jakt efter trollhassel. Denna underbart vackra växt, jag är helt upp över öronen förälskad! När jag blir stor och skaffar mig ett eget krypin ska det vara så tätvuxet av trollhassel att det blir ett äventyr att hitta runt!^^

labelled chocolate is for pussies.

Jag tycker att det är grymt, i ordets rätta bemärkelse, att det är så svårt att få upp plasten runt chokladkalendern. Det blev i alla fall ett ljus och en julklapp med en stor rosett på. Jag tror det var det det skulle föreställa i alla fall, jag fick titta i plastformen efteråt för chokladbitarna försvann så fort att jag hann inte riktigt reagera.

i want your ugly, i want your disease.

Jag ska ägna mig åt några raders tycka-illa-om för att skaka av mig det dåliga humöret som orsakades av ett psycho på Facebook. En snubbe som inte fått till det på länge, alternativt har en riktigt nasty fis på tvären. För övrigt vill jag uppmana alla att ställa in sina privacy settings på only friends överallt, och att aldrig acceptera vänförfrågningar från okända människor, för att slippa liknande idioter.
Jag tycker, stundtals och relativt, mer eller mindre illa om:
  • Telefoner.
    Ringande, pipande och vibrerande telefoner (för dom gör just det, hela jävla tiden), att prata i telefon i allmänhet, folk som ringer, pratar i telefon och sms:ar i tid och otid, telefoner som inte fungerar, telefoner som fungerar som dom ska (jag raderade nyss alla mina inlägg i hela jävla kalendern, den knappen fungerar utmärkt...).
  • Kaffebryggare.
    Det är för mig helt obegripligt att denna teknik inte förfinats ytterligare. Vår bryggare börjar bli gammal (strax över ett år) och har, sedan någon månad tillbaka, färdats on a slippery slope nedåt prestandamässigt. Den. Ääär. Sååå. Lååååångsaaaam. Hade den inte haft droppstopp hade jag gjort slut på lidandet för längesen
Nog med gnäll. Jag fick minsann höra att jag var skitsnygg, det är alltid trevligt med komplimanger, särskilt när de verkligen behövs!^^ En annan rolig sak: en vän på Haket håller på att göra en webbtidning som ett skolprojekt och har bett mig att bidra med poesi och foto. Dessutom har han bett om att få sätta musik till en av mina texter. Det ska bli riktigt kul att se resultatet av båda, även om det senare bara är för skojs skull!=)

Nu ska jag öppna två luckor i min chokladkalender!^^

Go to your happy place, Bella. It won’t take long.

Jag är lite kär i alla karaktärer i Stephanie Meyers Twilight Series. Men särskilt betagen är jag av Alice och Jasper Cullen. Deras skönhet, deras förmågor och deras personligheter. Jag är fast besluten att skaffa så mörkt och busigt hår som Alice har. Jag köpte svart hårfärg idag och jag planerar att klippa lite i nacken och vara extra fin till analkande storhelgsfirande. Tänk om man haft ett lockigt Jasper-rufs att begrava fingrarna i också, det hade varit idealiskt. Men få inga funny ideas, jag förälskar mig för tillfället bara i fantasifoster. Verkligheten kan vänta.

RSS 2.0