om du möter varg.
Funderade på ett passande uttryck till fenomenet då man, i slutskedet av tandborstningen, inser att man möjligen, inom det snaraste, kommer att dregla tandkräm på tröjan, varpå man reflexivt tittar ner, i ett försök att bedöma var fläcken, utifall att detta skulle ske, skulle komma att infinna sig, och oundvikligen, och därmed, dreglar tandkräm på tröjan.
Sen kom jag fram till att det finns redan ett utmärkt uttryck.
Idioti.
Funderade på ett passande uttryck till fenomenet då man, i slutskedet av tandborstningen, inser att man möjligen, inom det snaraste, kommer att dregla tandkräm på tröjan, varpå man reflexivt tittar ner, i ett försök att bedöma var fläcken, utifall att detta skulle ske, skulle komma att infinna sig, och oundvikligen, och därmed, dreglar tandkräm på tröjan.
Sen kom jag fram till att det finns redan ett utmärkt uttryck.
Idioti.
För att tala om något annat har jag utvecklat några nya fobier som jag hoppas att jag inte behöver konfrontera inom det snaraste. Allt på grund av en jättehemsk film som vi såg hos San&Jim till bakisfrukosten i söndags. Jag måste sluta se jättehemska filmer. Jag blir bara känsligare och känsligare med åren. Inatt kunde jag inte somna för att det kändes som att mina ben skulle gå av. Som på snubben i den jättehemska filmen som hoppade från en hög höjd och sen blev uppäten levande av vargar. Så ja - tre nya fobier:
- höjder
- skidliftar
- vargar
My menar att man ska köra in en knuten näve ner i halsen på en varg som attackerar, för då kan han inte slå igen käftarna. Men vad man ska göra sen vet hon inte riktigt. Inte jag heller. Särskilt orolig är jag vad man skulle göra åt resten av flocken, i och med att de attackerar i flock. Och dessutom då med bara en ledig hand kvar. Jag hoppas att jag aldrig behöver ta reda på det.
